torsdag 13 januari 2011

Psykiatriska handikapp.



Folk ser mig oftast som normal. Det tackar jag för.
Mina sjukdomar och handikapp syns inte utanpå. Det tackar jag för.


Jag är livrädd för att bli så pass sjuk att det ska synas. Det är en av mina värsta fasor, en fobi, nästintill. Samtliga diagnoser nedan är länkade, så tryck på namnen för att läsa mer.
När jag var yngre talades det om Asperger, Bipolaritet, Ångestsyndrom, Posttraumatiskt stresssyndrom, schizofreni.
Så vid 19 års ålder genomförde jag en utredning och fick diagnos Emotionellt instabil personlighetsstörning, också kallad Borderline.
Nu, vid 27 års ålder ska jag genomgå ytterligare utredningar kring ADHD, och om jag eventuellt har någon form av schizofreni eller är personlighetskluven i en dissociativ värld.


Det är så mycket som stämmer in. Jag vet varken ut eller in. Jag vet inte vem jag är. Jag vet dock hur jag fungerar, har väldigt stor självinsikt om mig själv efter alla år av terapi och metoder av att gå in i sig själv och rota i mitt sinne. Dessutom ska jag inte krypa under sanningen med att jag har lärt mig mycket om mig själv under mina syra-trippar. Rannsakade mig själv. Lärde mig saker om mitt inre, mina tankar, såg mitt inre, fick se mig själv utfrån, ur ett annat perspektiv.
efter en syra-tripp känner man sig helt nollställd. Tom. Och jag har tyckt om det. Jag har använt metoden att rensa ur mitt inre ibland, när det har varit för mycket som pågått runt omkring mig. Som en slags kemisk meditation.
Men nog om Lsd. Man ska vara försiktig med droger, med alla droger. Helst ska man ju undvika dem helt. 


Jag hoppas att jag får den hjälp jag så gärna vill ha. Jag vill bryta alla mina negativa mönster och spiraler. Jag vill komma tillbaka till mig själv och få ett liv.  För jag är värd det, så mycket som jag har kämpat genom alla år. Jag har alltid varit en omtänksam människa och hjälpt många människor som har det tufft och jobbigt, mår bra av att kunna finnas till hands. För att kunna fortsätta med det, så måste jag bli frisk. Annars blir det bara en börda som lätt bli för tung för mig, i detta skedet. Det ska inte vara en börda. Det är mitt intresse. Något jag brinner för.


Jag behöver så mycket mer hjälp och stöd än vad jag får. Jag vill ha mer. Hoppas att samhället och världen vill ha mig tillbaka.

Inga kommentarer: