fredag 13 augusti 2010

Katrin Zytomierska

Jag kan stava till hennes namn utan att titta på Google.

Följer hennes blogg, har alltid gillat henne. Hon bryr sig aldrig om vad andra tycker utan hon kör sitt race oavsett vad. Det har varit kul att följa hennes "Jag vill aldrig ha barn" till "Oups jag är gravid" till "Hey, jag måste vara den häftigaste och roligaste maman ever" 

Inatt hände något magiskt. Jag fick superkontakt med hamstern, den lilla-otama-för-jeevligt-söta-parveln. Vi riktigt connectade och jag kände: nu börjar han bli tam. Han kom självmant till mig och han äter nu mer än gärna godis ur min hand, men han gillar inte att bli klappad eller lyft ännu.

Panik! Mina sobril 25:or är för fan (nästan) slut. Måste till apoteket imorgon och köpa nya.
Men nu ska jag ringa min  farfar och sedan ska jag röka en bång.
Kanske cyklar hem till kompis senare. Min älskade jobbar ändå.

Inga kommentarer: